måndag 31 oktober 2011

Se möjligheter – inte hinder

Vardagen har kommit till byn, Iprenmånaden tar snart sin början.

Börjar dagen med en, guess what, just precis – Ipren.

Denna tidiga morgon lystes dock upp av en present till hela familjen, vi fick inget mindre än en bondgård, mer eller mindre komplett.

Det är 4-åringen som levererar denna skapelse och lägg speciellt märke till att inte se hinder utan möjligheter-approachen.

- Hade ingen katt, så jag ritade en.

Underbart, något som fattas? Ta fram en penna och /eller använd fantasin – just do it.

En katt, en karriär, ett liv. Bara att skapa - kan hon kan du.

Nothing is impossible, inte ens en katt som inte fanns.

Allt gott//doc.

torsdag 27 oktober 2011

Underbart det här med vänner

Just nyss på Arlanda.

- Meh, dig känner jag igen – tror jag?!
- Ja, dig känner jag igen också – tror jag.

- ah, nu, jag skickade ju dig ett meddelande på FB igår och tackade för bilden du vet.
- Ja, precis.

- Vart var det vi sågs nu igen, minns du?
- Ja, det var på det där eventet i Kungsan, tror det hette rolighetstävlingen som Volkswagen hade utlyst.
- Precis, så var det.

- Bor du i Göterborg va?
- Ne, i Ronneby, fast nu ska jag flyga till Helsingborg.
(…eller om det var Göteborg, kanske Ängelholm). Och själv?

- Kommer just från Göteborg och ska till Malmö sen.
- A, livet är härligt!
- Absolut, inte minst för att vi har så många vänner!


//doc.

onsdag 26 oktober 2011

En handelsresandes onsdag

Vandrat Oskarshamns gator och haft förmånen att hålla i eftermiddagens pass på en stor chefskonferens.

Känner mig priviligierad, känner mig motiverad – mer än någonsin.

Hemma och vänder och hann precis pussa på de små, innan det var sängdags för dem.

Nytt rekord från flygplanstrappan till radhuset - 45-min.

Fick energi av att hänga tvätt, äta underbart go Carbonara och förföras en vackert spritsad ugnsplåt. Hur hinner min fru med?!?

Ett av barnen fyllde år i juli och ska i helgen ha sitt kompiskalas. Mkt nu.

Sen stryka inför morgondagens tidiga avfärd och därefter genomgång av mina ”findings” då jag försöker vara min fru behjälplig i sitt finslipande i slutfasen.

Jag är en imponerad och mkt stolt man.

Just ja, räkningarna också. No big deal, det går på under en timme och då är det ändå över fem timmar kvar tills att flygtaxin kommer.

Ny dag, nya möjligheter och STO-GOT, GOT-STO, STO-MMA står på schemat.

Allt gott!//doc.

måndag 24 oktober 2011

Motivation – teori & praktik

Jag har i min ungdom undervisat i motivationslära, en lära som är en viktig hörnsten inom organisationsteorin.

Det herrar som Argyris, Herzberg och Maslow har hittat på i sfären – alltifrån trappor, X & Y, osv. – har jag nästan fått i modersmjölken. I vart fall i den akademiska soppan om inte annat.

Tack Lennar R. Och Lasse E. – mina läromästare på området.

I dag slog det mig dock, som så ofta numera, att jag inte har koll på alla delar heller i denna lära.

Människor växer som bekant med uppgiften. Om man tror på någon så presterar de bättre, inget nytt – inget konstigt.

Men…, men gäller detta för alla åldrar? Ne, jag tror inte det.

I morse genomförde jag nämligen en empirisk studie ute i förorten. Jag gjorde tvärtom så att säga.

- Nelly, jag tror INTE att du kan sätta på tandkräm på tandborsten.

Det sa bara -----====swoosH så for 4-åringen ToR badrummet och stod där med sin tandborste preparerad och klar.

I vilken ålder ska man börja tro på dem – någon som vet?!

Pappan, forskaren och empirikern//dr air

fredag 21 oktober 2011

www.riabacke.se

Sitter uppe denna sena afton och fejjar en smula.

Vi har just gått online med vår hemsida.

De närmsta har fått se den först, medan jag korrekturat för allt vad tygen håller (från tyskans; Was das Zeug hält. Känt i skrift sen 1675 i ett brev av ryttmästaren Magnus Gabriel Willemsen).

Känns väldigt roligt, och mkt konstruktivt, att numera nå ut med beslutskunskapen och erbjudandena mer publikt.

Ni får gärna tipsa någon granne eller polars ifall de en dag skulle stöta på ett s.k. beslutsproblem.

Då kommer vi likt den flygande doktorn i Australien (minns inte vad serien hette, var det månne Den flygande doktorn?) och ordnar så att allt blir bra.

Vi tar fram beslutsverktygslådan, eller bygger en ny tillsammans med beslutsproblemägarna, och löser det hela bums!

LIfe is najs. Hur har man tidigare klarat sig utan en hemsida?

G´natt!//doc.

torsdag 20 oktober 2011

Workshop i att fatta beslut – en ovanlig företeelse

De allra flesta, för inte säga alla, är överens om att det finns en koppling mellan kvalitén på de beslut som fattas och de resultat som uppnås i företag och organisationer.

Så långt allt väl.

Det är däremot långt ifrån alla som väljer att titta närmare på hur de skulle kunna bli t.ex. bättre, snabbare och effektivare i sitt beslutsfattande.

I dag har jag förmånen att köra en Workshop där deltagarna ska få bygga sin egen Beslutsverktygslåda.

Beslutsverktygslådan ska byggas med utgångspunkt i de beslut som är viktigast för att göra deras företag framgångsrikt.

Beslutsverktygslådan ska byggas utifrån de utmaningar som deras företag och organisationer har på området och utifrån de förutsättningar som råder – såväl mänskliga, affärsmässiga som organisatoriska.

Beslutsverktygslådan kommer senare idag, kl. 16.30 för att var precis, vara fylld med verktyg för att deltagarna själva ska kunna gå hem och snickra i syfte att fatta bättre, snabbare och effektivare beslut.

En nödvändighet kanske nödvändigare är någonsin förr med hänsyn till en snabbt föränderlig och allt mer komplex arena som vi är verksamma på oavsett bransch - business eller livet.

Detta ska bli great fun!

//dr decide

onsdag 19 oktober 2011

Pimp

För några veckor sedan var vi på ett alldeles underbart Release Party i Kungsträdgården.

Det var en av sommarens sista riktigt varma kvällar, det var Anna min vän som gick live med sin smyckeskollektion - toka BY anna.

Själv fastnade jag speciellt för smycket Pimp .

Om storyn bakom Pimp skriver Anna bland annat följande:

"Livet drabbar oss. Cause all you touch and all you see is what your life will ever be…

Min man bad om ett smycke. Jag garvade och frågade vad för slags smycke han var beredd att bära… Inget visade det sig. Smycken var ju inte för honom… om det gick att fixa ett smycke som inte var ett smycke förstås… kanske något att pimpa jeansen med något som kunde påminna honom om vad som var viktigt…

O så fick det bli. Fäst det runt en hälla, eller fler. På jeans eller snitsiga kostymbrallor för att göra intrycket lite mer personligt och intressant."


Viktiga saker och vackra smycken, det finns plats för båda - och mycket mer.

Stolt över att vara din vän Anna, stolt över att känna någon med så många strängar på sin lyra!

allt gott!//doc.

tisdag 18 oktober 2011

Landade i tid, dock inte väskan.

Inget konstigt, sånt händer.

Det är sen det blir roligt, för det första var det inte – dvs att väskan inte kom.

- Inga problem, sa jag, vi har en bra tilläggsförsäkring för detta.

Fick tag på en person på försäkringsbolaget - TRYGGA HASSE - och det visade sig att ersättning för försenad väska var några hundra kronor per påbörjad 6-timmars period – efter att man dragit bort karensperioden på första 4 eller 6-timmarna.

Att vi hade ALLT i väskan hade ingenting med ”saken att göra” – utan man ersatte per antal väskor som kommit på villovägar.

1 st väska innehållandes ”allt” -> liten ersättning.
5 st väskor innehållandes ”lite allt möljigt” - > 5 ggr högre ersättning.

Nästa gång reser vi med fler väskor eller kanske två kabinväskor i stället?!

Man lär så länge man lever - härligt!

Glada//doc.

torsdag 13 oktober 2011

En riktigt bra dag - någonstans i livet.

Efter 3 dagar hemma med krazzlig liten var det dags att jobba.

Började dagen med ett trevligt och mycket konstruktivt möte på Berns.

Säger no more just nu, men detta kommer bli riktig kul!

Sen till ett spännande lunchmöte. Tänk att ibland blir det bara sådär som det blev idag, man bara connectar. HUR mycket idéer som helst - två världar som mötes.

Skickade ett hastigt mail och tackade för galet god och trevlig lunch. Till mitt svar fick jag bums: ”Detsamma, var helt energiboostad när jag gick från vår luch:)”

Möten med människor är häftiga grejer, när man möts.

Sen handla leksaker inför ett av helgens två stundande kalas för de små innan jag sprang på årets föreläsningsrekvisita på Drottninggatan – en naturtrogen gummihjärna ”human size”.

Därefter störta in på kontoret för några samtal och förberedelser för dagens uppdrag på det nyöppnade Grand Scandic på Vasagatan. Det var great fun och en underbar publik.

Taxi hem, lite admin och sätta grejerna på laddning inför morgondagens flight till Wien.

En dag på jobbet börjar lida mot sitt slut och jag kommer somna - nöjd, glad och tacksam – alldeles ovaggad.

Glad fredag!//doc.

måndag 10 oktober 2011

made by Maximilian

- ser du pappa?
- ne, vardå?
- jamen, där, där jag pekar!

A, nu ser jag - f.a.n.t.a.s.t.i.s.k.t!

Bra jobbat Maximilian, helt kanon.

17 månader och sex dagar gammal producerar han sin första väggmålning.

Riiispect I would say och konstaterar att han redan är bättre än pappa på att rita.

Senare på dagen blev vi helt galna och slog på stort och rostade mackor som jag sköljde ned med O´boy.

När bara grabbarna är hemma kan det, som ni redan börjat misstänka, verkligen hända crazy grejer här ute i förorten.

I morgon är det ny dag nya konstiga verk står på tur att skapas.

glada//air

söndag 9 oktober 2011

...och jag som planerat så fint.

Satt på Eriksdalsbadet och bloggade för ngt tag sedan. En gammal Norrköpingspolars sneglade över axeln och sa:

- Du är så jävla posssssiiitiv Ari…

Ja, det uttalas så på Östgötska, kraftig betoning på ”S”.

- Jomen det är jag väl, oftast. Men inte alltid.

Har märkt att jag inte bloggar när jag är mindre posssssiiitiv, orkar inte vara negativ in public.

Idag väljer jag dock att blogga i terapeutiskt syfte, ett av tre grundskälen till att blogga kom jag på redan i begynnelsen.

Frun sliter som ett djur, dag och natt. Minstingen sover minst sagt ”lite dåligt” – och har så gjort i närmare 17 månader nu.

Frun är vidare i slutfasen av sitt avhandlingsskrivande och behöver all tid, allt lugn och allt stöd i världen just nu - hon behöver och förtjänar av allt som det finns så fattigt av just nu.

- Tror du han kan gå på dagis i morgon?

- Ne, det tror jag inte.

På team Riabackes TODO-lista finner vi;

x att få till det sista på en doktorsavhandling

x förbereda föreläsningar och Workshops – och att genomföra desamma

x skriva på boken - utkast klart i årsskiftet om så hela världen brinner

x få upp hemsidan för Riabacke Stockholm AB

x + vardagen i övrigt med läxor, gympapåsar och föräldramöten.

Nog om det, är säker på att många känner igen sig. Lite mycket nu som sagt.

Vi lever liv som är oerhört ”störningskänsliga”.

Om helt oväntade händelser äger rum mot all förmodan – som att barn blir hemma från dagis – så faller hela planeringen som vi planerat så fint och omsorgsfullt.

Får nog öva lite mer på min ödmjukhet, att vara mjuk inför ödet.

Vidare får jag flytta upp punkten ”ev. sjuka barn” till listan över fullt tänkbara scenarion - hur otänkbart det än är.

Det har gått förr och det kommer att gå igen – bara man vill väl.

Eller som Mikael Wiehe uttryckte det hela; ”så länge det finns liv finns det hopp”.

Krax, krax och glad vecka says//doc.

torsdag 6 oktober 2011

1955-2011 - Thinking very different

Med ett rykande färskt banklån i handen stegande jag in på Macintoshbutiken på Storgatan i Sundsvall, året var -89.

En klassisk Maclåda inhandlades raskt och min resa var i sin linda.

Steves likaså.

När Steve Jobs för ett tag sedan överlät rodret på Apple så skrev någon i den Svenska affärspressen och undrade om det var ett så ”smart drag”.

Well, smart drag? Han ska ju dö tänkte jag i mitt stilla sinne.

Bara en gång hade Jobs berört sitt öde. Det var när han talade på Stanford University 2005.

Att komma ihåg att jag ska dö är det viktigaste verktyg jag någonsin fått som hjälp för att fatta de stora besluten här i livet.

– Eftersom nästan allting - alla stora förväntningar, all stolthet, all rädsla för skam eller misslyckande – faller när man blickar döden i ansiktet. Det enda som blir kvar är det som är riktigt viktigt.


Vi blickar alla döden i ansiktet – även fast ansiktet är lite diffust och vi inte vet när det ämnar att uppenbarar sig i sin fulla skepnad.

Lite förenklat, det är här och nu det gäller. Det är här och nu det gäller att ta vara på tiden och det viktigaste av allt – det som är riktigt viktigt.

Tack Steve, du har förändrat världen, du har sett människorna framför datorerna inte bakom - som resten gör.

Skänker hans fyra barn och hans familj en varm tanke medans jag skriver detta på min stora Mac. Han kommer dagligen att vara med många av oss tills det är dags för oss...

...”att komma ihåg att jag ska dö snart är det viktigaste verktyg jag någonsin fått som hjälp för att fatta de stora besluten här i livet”. Steve Jobs 1955-2011

//dr - mac book - air

ps. Steves tal från Stanford 2005 rekommenderas STARKT, klicka på länken ovan och åk med. ds.

lördag 1 oktober 2011

Spegel, spegel...

...på väggen där, säg mig vem som mest snowboard:ig i familjen är?!?

Storebrossan anlände häromdagen och innan han klivit upp idag, dvs. runt 10.30-snåret, passade Maxi på att testa om – eller rättare hur – han fick till looken (med hjälp av storebrors hjälm).


Senare på dagen bar det av in på Sergelstorg för att kolla på Frontline Railjam med världsstjärnor som Halldor Helgasson och 27 andra åkare från 12 länder.


Hur cooL som helst, mitt i stan – minst sagt.

Halldor har bland annat vunnit X-Games helt otippat för några år sedan, fick jag lära mig i dag.

Den förstfödde och jag stod där och några tjejer kom fram.

- Det är du som är Isak va?!?
- Ja, jo, sa Isak
- Oh, kan inte vi få ta en bild på dig??? …eller förresten, du där (hon menade alltså mig, own remark) kan inte du ta en bild på mig och Isak?


Bilden blev fin och man har nog själv passerat bäst före-datum:-)

Härligt, nya tider råder - framtiden är här!

glada//doc.