söndag 12 februari 2012

ännu en kidnappad hjärna har slocknat

Whitney Huoston är död läser jag på väg till gymet.

48 år, game over. No more fun - vilket dessvärre var länge sedan i hennes fall befarar jag - och framför allt - dessbättre - också no more drugs.

När jag var liten så undrade jag ofta varför alla rika och berömda personer måste knarka och supa så innerligt.

De som hade "allt", de som var "lyckliga".

Idag vet jag att inte alla rika och berömda lever så. Jag vet också att många andra gör det - igår, idag, imorgon.

Människor i misär, barn i förtvivlan, familjer och liv som slås i spillror - för att vi söker det lilla extra. Eller bedövar en verklighet som vi inte klarar av.

Droger är bland det mest demokratiska vi kan uppbringa på vår jord.

Beroendet slår rot i vita, svarta, rika, fattiga, hög- såväl som lågutbildade och utan hänsyn taget till vare sig sexuell läggning eller religiösa ambitioner.

Tacksam att jag slipper, vilket inte är en självklarhet - för någon av oss.

//doc.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar