lördag 11 augusti 2012

kändes som att...

Året var 1973 då vi spenderade sommaren - som alltid på den tiden - vid familjens sommarstuga i Snövelstorp, längst med Götakanal, någon mil utanför Norrköping.


Mitt över grusvägen var det en Ungrare som byggde stuga, trevlig familj. Stefan hette sonen och Irene hette flickan. Pappa hette Lazlo skulle jag tippa på, utan att minnas.

En dag undrade Lazlo om jag och de andra barnen kunde tänka oss att hjälpa till. I stekande sol langade vi taktegel i timmar och belöningen lät inte vänta på sig. Lazlo drog fram pluskan och räckte över duktigt med $cash$ - tyckte vi då. När jag ser priserna nedan och gör ett snabbt överslag så gissar jag att vi fick loss en tia delat på 4-5 pers.


Vi begav oss genast, tillfots, till den närbelägna affären Röda Rappet 3 km bort. Pengarna räckte till ett halvt paket tresmak(glass ni vet)/barn. Vi fick låna en kökskniv och dela glaspaketen på mitten.


Har haft det på känn, som med allt annat, det blir bra tillslut bara man vill väl och är snäll. Det kändes om att rättvisan skipades i och med segern över Ungern i går, nu fick de retroaktivt betala för det jobb jag fick så uselt betalt för 39 år sedan.

glada//air


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar